Pingpongspelarna förlorar anseende i Kiseldalen

Varför gillar dom mig inte?

I Wired kan man läsa om Silicon-Valley entreprenören som kände sig missförstådd. I en intervju  sökte han efter s.k. "positive press" till sitt nya projekt.  Men här handlade diskussionen om nånting mer. Han undrade om någon nånsin skulle skriva positiva stories om tech-startups framöver med tanke på bl.a. en hel del rapporterade sexuella trakasserier i branschen. Entreprenören var besviken. Hans lösning skulle ju bara göra världen bättre. (Och hans och hans investerares konton fetare.) Så snälla, gör mig tjänsten och förklara det i en artikel bad han. (Förutom det med kontona då....)

Olika vyer från in- och utsidan

Artikelförfattaren menar att många i Kiseldalens startupvärld tycker att politisk korrekthet skadar industrin. De tycker att visst åsiktsventilerande måste tillåtas om man ska få utlopp för sin kreativitet och utvecklingen ska kunna drivas framåt. Bara allting går snabbt och stora genombrott görs. Vilka skador detta ger i kölvattnet spelar mindre roll. Vyn utanför teknikbubblan verkar dock vara lite annorlunda. Det finns en trötthet i att många innovatörer bryter mot regler och att t.ex. AI, IoT, BigData m.m. okritiskt ofta betraktas som enbart saliggörande. Att 25-åringar blir snuskigt rika och att tillväxt rättfärdigar vilket beteende som helst är problematiskt menar skribenten. Sittande inne i Kiseldalens bubbla ser man det inte så. Själv vill jag tro att den svenska startupscenen dock är sundare men vet faktiskt inte. 

Hjältar som spelar pingpong

Tidigare var världen ivrig att höra positiva tekniknyheter med Twitter, Facebook och andra raketers inspirerade framfart i mörkret. Startupentreprenörerna blev riktiga hjältar istället för giriga Wall Streetare som bara sög ut och skapade finanskris. Facebook öppnade upp och skapade kontakt mellan människor och Twitter hjälpte till med Mellanösternrevolutioner.  De unga nyblivna miljardärerna förläts allt pga sin brinnande passion för att göra världen bättre. Moraliserande över innovationskultur och deras pingpongspelande aktörer lyste med sin frånvaro.

Glorian på sned

Ubers olagliga affärsmetoder, hajpade startups med vendingmachines, juice, bussar och annat med verklighetsfrånvända och överfinansierade nördar har ändrat omvärldens syn på techie-världen, skriver man vidare. Investerarnas skepsis har ökat och gjort dem rädda för skandaler och rädda om sitt rykte. Förr var det ofta finanshajar på Wall Street och nu händer det inte sällan att tech-grundare är tvivelaktiga aktörer och i enstaka fall rena skurkar. Om för många har för mycket pengar så föds lätt arrogans, elitism, dåligt omdöme och uppförande, svartsjuka med mera. Och investerarna skyr detta.

Anpassning till verkligheten

Skribenten menar också att privilegierna har börjat erodera och den kungliga behandlingen av grundarna som snabbt vänjer sig vid helikoptrar, parties och frotterande med varandra ses med alltmer misstänksamhet och ibland förakt. Enligt vissa av dem själva rättfärdigas det av deras hårda arbete och att de förändrar världen. Techiestartups har glorifierats länge men inte längre och det verkar som världens fascination av Silicon Valley har avtagit. Frågan är bara om de inser detta själva. Artikeln är intressant men känns ganska generaliserande och jag rekommenderar en dykning i kommentarsfälten. Många håller med om mycket, andra inte.

Internet inte längre lika för alla

Särbehandling på gång

Mycket skrivs om nätneutraliteten nu. Som här på ComputerSweden där man läser om den av FCC 2015 beslutade lagen som förbjuder bredbandsleverantörer att särbehandla olika nättjänster. Lagen riskerar nu att upphävas.

Trump vill avreglera

Trump driver på eftersom han betraktar det som en onödig reglering av näringslivet. Att han inte förstår nyttan med nätneutralitet är uppenbart. Om en operatör skulle slippa dessa regleringar kunde hen t.ex. kunna sänka hastigheten på förmedlingen av Twitterinnehåll för att promota andra mikrobloggar. Undrar vad presidenten skulle tycka om det? 

Motorväg till för alla

Principen med nätneutralitet är att man betalar för sin uppkoppling, hastighet och datamängd och sen bestämmer man som internetanvändare själv vad man vill använda detta till. Strömmad film, sociala medier, molnlagring eller annat, det kvittar. Det viktiga är att företagsjättar som Netflix, Facebook eller Amazon inte ska kunna köpa sig företräde genom att betala operatörerna för att favorisera deras tjänster med ökad hastighet. 

Politiker får gräddfil

Det riktigt läskiga blir när detta utnyttjas i politiska syften där vissa mediekanaler kan betala sig fram för att just deras åsikter och annonsörer ska få gräddfil till konsumeter och väljare.

Sverige inte bättre

USA är inte ensamt. I Sverige har både Telia och Tre trots EUs regler för nätneutralitet hittat luckor i lagen och erbjuder obegränsad mobildata och tilläggstjänster för  sociala medier samt musikstreaming.  Och orsaken till operatörernas intresse är nya intäktskällor. Som bara de stora jättarna har råd att betala och därmed hindras de finansiellt svagare uppstickarna att komma in och konkurrera.

Patenaggregatorn Avanci signar BMW

Spotify för patent

Elektroniktidningen skriver om patentpoolen Avanci och deras första kund BMW-Group. BMW får med en signatur härmed tillgång till 11 företags (Ericsson, Qualcomm, InterDigital, Sony, ZTE, KPN, Sharp, Panasonic, Vodafone m.fl.) patent inom området fordon-wireless-mobilnät. Man slipper krångla med många förhandlingar mot många bolag utan dessa avtal har redan Avanci på plats. En aggregator (som Spotify) för patent kan man kanske säga.

Trådlöst som bas

Avanci har fler licensgivare och kunder på gång och kommer förutom för fordon även paketera sina erbjudanden inom smarta hem och uppkopplade mätare. Områden som täcks in är bl.a. 2G, 3G och 4G men kommande trådlösa standards är på gång. Man gissar självklart på 5G.

Ericssonveteran i förarstolen

Avancis VD är Ericssons förra patentchef Kasim Alfalahi och han vill säkert att samtliga biltillverkare ska knacka på hos Avanci framöver. Det blir enklare för användare av patenten och patentinnehavarna får nya säljkanaler för sin teknologi vilket är den korta sammanfattningen av konceptet.

Bättre utnyttjande av patent

Förhoppningsvis blir det också mindre dammsamlande patent i byrålådorna och fler som kommer ut och gör nytta i nya innovationer, produkter och tjänster i den uppkopplade världen.

Kanske...

NEVS elbilar rullar av bandet

SAAB rullar igen! Med nytt namn.

Nyhetssajten Evertiq meddelar att SAABs bildel som blev NEVS (National Electric Vehicle Sweden) och tog över tillgångarna i konkursboet 2012 med heltidssatsning på elbilar nu rullar ut de första 9-3 baserade elbilarna från produktionslinan. Det känns ju kul att f.d. SAAB är på banan igen även om varumärket SAAB inte kommer att användas.

Inte bara bilar

NEVS utvecklar och tillverkar elbilar både i Kina och Sverige och visionen är, förutom själva biltillverkningen, att genom samarbeten också utveckla själva användandet av bilarna genom bildelning, transporttjänster m.m.

Rejäla volymer rullar ut

50000 elfordon rullas ut i första fasen som följs av 220000 i fas 2. 

Bitcoin orsakar strömavbrott

Bitcoin rusar

I Wired kan man läsa om den digitala kryptovalutan Bitcoin. För ett år sen var den värd ca 1000 US-dollar och idag har den passerat 10000-strecket. Maffig uppgång.

Ersätter vanliga pengar

Bitcoins behöver inga regeringar som säkrar upp ett lands valuta och inga banker som sköter betalningar. Man kan köpa en bitcoin (kostar alltså 10000 dollar idag) för vanliga pengar eller välja att skapa en ny som sedan kan användas för att överföra värde till en annan person. Den ersätter vanliga pengar.

Slukar energi

Men det intressantaste och också oroande med valutan är inte den dramatiska uppgången i värdet utan hur den påverkar energiförsörjningen i världen och därmed klimatet. Det kostar nämligen väldigt mycket energi att skapa och överföra nya bitcoins och vi pratar MYCKET energi. En enda bitcointransaktion kräver lika mycket energi som ett tiotal hus förbrukar per dag och växer bitcoin till sig så kommer det bli allvarliga energiförsörjningsproblem och mycket negativ klimatpåverkan. Redan idag orsakar bitcoin-mining strömavbrott i vissa delar av världen.

Gruvbrytning

Att skapa en ny bitcoin görs i en process som kallas för "mining". Bildligt talat så bryter man bitcoins som i en gruva. Till ett mycket högt energipris. Det är extremt omfattande matematiska problem som ska lösas och som därför kräver extremt mycket datorkraft. Både skapandet och överförandet av bitcoins är alltså väldigt energikrävande.

Ingenting är gratis. Inte ens bitcoin.

IKEA och Sonos i smart samarbete

Volymer, pris och kvalitet

TechCrunch skriver om ett intressant samarbete. Sonos som är ett företag med ett fåtal dyra och avancerade produkter för ljudåtergivning, högtalare m.m,  alltså vad man kanske förr skulle kalla för hifi-produkter, väljer nu att samarbeta med IKEA. Kanske lite överraskande med tanke på IKEAS lågprisade högvolymprodukter. Det borde liksom skära sig i det strategiska tänkandet. 

Korsbefruktning

Men det är nog just det som är det smarta. Sonos får upp volymerna och IKEA stämplar in i high-tech-världen. Något dom redan gjort i och för sig med trådlös laddning och smart belysning m.m. Men nu tar man detta ett steg längre.

Karaoke i duschen?

Sonos mjukvara ska göra det enkelt att installera och sköta ljudinstallationer i hemmet och vi ska kunna njuta av musik tillsammans på ett mer demokratiskt och roligt sätt. Karaoke i duschen kanske?

Elektricitetens cisterner och dammar byggs ut

Hur lagras energi?

Teslas produktionssiffror

Konstgjord lagring av energi kan man få till på lite olika sätt. Vatten i dammar, olja i cisterner och så el i batterier. Den sista formen har hittills varit ganska blygsam om man räknar total energimängd som lagras men desto större räknat i mängden av batterier på vår jord. Nu blir det ändring på den saken!

Bilens "tank" och grön lagring driver på.

Tre saker driver på elektrisk volymlagring just nu. elbilar, solceller och vindkraft. Elbilarna behöver "tankas" medan sol- och vindkraften behöver lagra överskottsenergi. För att öka lagringskapaciteten i världen behövs en enorm ökning i tillverkningskapacitet. Amerikanska Tesla Gigafactory och svenska Northvolt är två satsningar i den riktningen och ett hundratal likadana till kommer behövas över vår jord.

4 kWh är den nya litern. Men effektivare!

Lite överslagssiffror: Tänk dig att 1 liter olja motsvarar ca 10 kWh energi. En fulltankad modern dieselbil (60 l) skulle då förbruka ca 620 kWh på säg 120 mil (0,5 l/mil). En ny Tesla (model S) kör ca 50 mil på ett 100 kWh batteri. Den behöver 120/50 = 240 kWh för att köra 120 mil. Markant skillnad! Man kommer 2,5 gång längre med elbilen. Varför? Jo, för att förbränningsmotorn har kass verkningsgrad jämfört med elmotorn.  

100-tals 35 GWh-fabriker behövs

Tesla och Northvolt planerar och bygger nu i ett första steg jättefabriker för att möta lagringskrav för både bilar och hus. Tesla ska producera batterikapacitet på 35000000 (trettifemtusen) kWh per år och Northvolt 32000000. Fabrikerna blir kapacitetsmässigt likvärdiga alltså. Tesla nämner också på sin hemsida att 500000 elbilar ska produceras 2018, en siffra som matchar batterikapaciteten i fabriken väl.

Googletjänst för IoT-dataflodvågen

Hjälp i molnet

ComputerSweden skriver att sökjätten lanserar en ny tjänst åt kunder som vill få hjälp med hantering av data från uppkopplade prylar.

Molntjänsterna blir mer och mer upptagna framöver med att hantera de enorma data-mängder som miljarder enheter från alla möjliga branscher kommer leverera i framtiden. 

Säkerhet först och pris per Gigabyte

Enligt Google är säkerheten prioriterad och det finns redan projekt prövade på tjänsten, t.ex. för parkering, städer m.m. som görs smartare mha IoT. Google tar betalt för tjänsterna baserat på datavolymer och låter partners leverera hårdvara, utrustning, appar m.m.

Kina laddar för elbilar

Storföretag och stater ELdar på

Att stora företag ( t.ex. IKEA) kan påverka skeenden vet vi. Men när stora stater bestämmer sig får det ännu större utväxling. Ny Teknik skriver om att Kina nu bestämt sig för att minst var 10:e bil som produceras ska vara utan avgasrör 2019. Innan var målet 8 procent redan 2018, vilket biljättarna satte i halsen. Det nya målet är också tufft men mer hanterbart. 

Sälj elbilskrediter för överskottsproduktionen

TIllverkar man fler elbilar än 10% kan man sälja "överskottet" i form av krediter till de som inte kan eller vill nå upp. En duktig elbilstillverkare har en intäktskälla till att se fram emot.

Ljudböcker äter pappersböcker

Lyssnar hellre än läser

Sydsvenskan/HD 8-5 skriver att bokförsäljningen har ökat men förlagen tjänar ändå mindre. Detta beror främst på att strömmande ljudböcker ökar i försäljning på bekostnad av pappersböcker. 

Digitala pengar måste omfördelas

Många förlag digitaliserar (eböcker och ljudböcker) sin backlist och ser i det stora hela en god utveckling på den digitala delen av textindustrin. Streamingtjänster kan dock inte klämma konsumenterna på så många fler kronor och förlagen (+författarna) måste därför försöka få större del av streamingtjänsternas kaka.

Puerto Rico online via ballonger

Vem kopplar upp oss igen?

Förödelsen är enorm bland Puerto-Ricos 3,5 miljoner invånare efter orkanen Maria och förutom 24 döda så är el- och vattenbrist extremt utbredd.   Amerikanska staten (som äger territoriet) har inte uttalat sig offentligt om hjälp ännu så invånarna är lämnade åt sitt öde i dagsläget.

Googles ballonger seglar in

Alphabet (Google) vill nu leverera internet till den ödelagda ön via WiFi-försedda varmluftsballonger rapporterar The Verge. Vi pratar om svävande LTE-försedda hot-spottar hängande under ballonger.

Internetföretagen samarbetar

Förutom Alphabet jobbar Facebook också med att försöka få ön online igen och tech-giganterna ser som sina uppdrag att hjälpa områden som drabbas av naturkatastrofer att komma i kontakt med omvärlden igen så snabbt som möjligt.  Tidigare aktioner har gjorts men aldrig så storskaligt som i Puerto-Rico-fallet.

Moderskeppet ska heta Svea

Tusen namn blev tjugoåtta

SLUs (Sveriges Lantbruksuniversitet) nya oceangående undersöknings- och forskningsfartyg får det klingande namnet Svea. Ny Teknik rapporterar att det fyndiga namnet röstats fram bland över tusen förslag som kortlistades ner till 28 namn. 

Svea fiskar ny kunskap

"Svea" blev ett kort och bra namn som används som symbol för Sverige, menade juryn. Regeringen har gett i uppdrag åt SLU att bygga det nya forskningsfartyget som ska användas i  miljöövervakningens och havsforskningens tjänst. Vårt moderskepp! 

IKEA möblerar om världens bilpark

Inte bara hållbara möbler

IKEA hårdsatsar på att framstå som hållbara och i BI  kan man läsa om ett nytt grönt grepp runt transporterna i möbelekosystemet. Hundratals av deras varuhus och kontor på den globala marknaden installerar nu bl.a. laddstolpar och börjar använda elbilar för interna transporter. 

Billig korv och gratis el?

Initiativet inkluderar också hemleveranser och man vill uppmuntra både anställda, partners och kunder till att ställa om till hållbart åkande. Detta gör man genom att förenkla för de som vill köra elbil. Kan man förmoda gratis laddning på parkeringen kanske? Eller "fulltank" för samma pris som en korv åtminstone. 

Elbilen till folket

Förhoppningen är att med kraft av sin storlek ska möbeljätten stimulera biltillverkarna att öka takten mot en mer elektrifierad bilpark och dessutom få ner priserna. Så att vanligt folk har råd att köpa en elbil. För det är vanligt folk som åker till IKEA. Inte många Teslor på IKEAs parkering idag.

Apple gillar AR och IKEA

Kommer AR till min mobil?

AR kommer i alla fall starkt i allmänhet skriver ComputerSweden och Augmented Reality som akronymen står för har jag provat ett antal gånger de sista 5-6 åren. I princip alla AR-appar som jag blivit nyfiken på hittills har bara varit inne och vänt på min mobil. Dom åker ut snabbt igen. Kul och fascinerande teknik men ingen större användarnytta för min vardag. Min iPhone-ruta är redan överpopulerad trots att jag har hårda antagningskrav för nya appar som kandiderar på plats där. Kanske läge att sondera igen. Finns det bra AR-appar även för mig?

Ny mobil behövs

CS-skribenten menar att det nu är läge för riktiga bra-att-ha-appar som verkligen hjälper dig. Men det behövs vassare mobiler för att få till en riktigt bra AR-upplevelse. Redan körd där med en gammal iPhone 6:a i fickan. Men det går ju alltid att köpa ny. Sen kan man alltid komplettera med hjälmar, glasögon och andra inte än uttänkta "wearables" för att hitta den ultimata upplevelsen men jag vill inte gå omkring och se ut som en fåntratt till julgran bara för att förstärka livet. Nix. Men mobilen med minst headset som extra pryl tror jag att vi alla har accepterat att släpa med oss under överskådlig tid.  Kan man hitta AR-grejen med detta lilla kit så är man väl hemma på något sätt. 

Laser och hologram på väg

Visionerna som presenteras är bl.a. en laser i mobilen som kan mäta avstånd och hjälpa till med bättre kamerafokusering. Virtuella svävande skakiga AR-objekt kan då nitas fast lite bättre på den verkliga verkligheten. 3D-hologram på vanlig mobilskärm (inga glasögon eller hjälmar behövs) är en annan grej som Red (dom med proffskamerorna) mumlar om. Uppbackat av Google. Ja, får man till det så....

Vad är det bra för?

Låter bra alltihop men vad ska jag som vanlig grå vardagsmus ha AR till? Hmm... ja...vad gör vi alla? Pratar i telefon, sms-ar, surfar, facebookar, fotar, filmar, betaler räkningar och hundratals andra saker. Och åker till IKEA! Just det! IKEA! Där finns bra och användbara AR-grejer redan på plats för att hjälpa dig möblera din lya. Och när man ser Tim Cooks (Apple) jubla över det så finns det antagligen potential där. 

Kolla tidigare inlägg om IKEA  och några inspirerande videoklipp som får igång tankarna.  

Tim Cook gillar IKEA

IKEA AR-katalog 2016

Skolan i mobilen

Zuckerberg och Gates stöttar varsina initiativ inom digital inlärning och Bloomberg Technology skriver om detta. 

Disney inspirerar

Marc Zuckerberg stöttar en Disneyliknande approach för smarta barn i Indien som bor långt ifrån bra skolor. Appar lär dig matte och vetenskap i din egen takt och företaget som levererar on-lineutbildningen heter BYJU'S och de "Disneyfierar" utbildningen genom att göra den engagerande, rolig och tillgänglig överallt.

Live blev mobil

Grundaren Byju Raveendran föredrog själv som elev att studera hemma istället för att lyssna på lärare och hjälpte sen fler och fler av sina vänner att klara sina examina. Han började coacha kompisarna i ett klassrum och intresset växte snabbt, så också hans företag. Hans live-sessions för utbildning flyttade så småningom in i mobilen som en självinlärningsapp (K-12) med inriktning på matte, vetenskap och engelska. Appen blev populär i lärarfattiga områden.

Läromedel når ut med nya grepp

BYJU'S når ut till 1 % av Indiens elever idag och det växer i rekordfart. Det betraktas som en mindre revolution inom utbildning och affärspotentialen är enorm. Mobilerna blir bättre och internetprestanda ökar hela tiden så det finns utrymme för tillväxt i branschen.

Konkurrenten Khan Academy kör ett koncept med gratis YouTube videos och Toppr siktar på elitstudenter inom ingenjörs- och medicinfacket. Cuemath jobbar med matte och Vedantu erbjuder live-undervisning online.

Disneyaspekten på det hela syftar på inslag av video, animation och interaktiva verktyg för att förklara saker. Pizzor förklarar bråktal, tårtor visar cirklar och segment och en basketmatch demonstrerar hur en projektil rör sig.

Ungdomar inom film, musik, animering, grafik är med och skapar lektionerna och slutprodukterna är några minuter långa vilket tilltalar kidsen. Och konceptet utmanar den gamla modellen med lärare framför svarta tavlan som undervisar i traditionella lektionstimmesformat. 

Gratis från Gates

Khan Academy backas upp av Microsoft-Gates och är att betrakta som riktigt demokratiska video-tutorials eftersom de är helt kostnadsfria.

Investerar för nya generationens skola

Sequoia Capital, Silicon-Valley riskkapitalfirman nummer ett, hoppade på tåget 2015 och många andra hakade också på och BYJU'S värderas idag till mer än 700 MUSD. Appen levererar lärande innehåll till barn långt ner i åldrarna och 3-4 åringar har användning för den. Det här är generation smartphone, födda med skärm i handen.

Identitet är en mänsklig rättighet

Digital ID för alla

Den skotska ICT-sajten FutureScot skriver om Microsoft och Accentures planer på att skapa digitala identiteter för världens befolkning.  Ett ID-nätverk baserat på blockkedjor är under uppbyggnad och sponsras av FN med målet att förse mer än en miljard människor över hela planeten en legal identitet utan papper.

FN ligger på

En prototyp av systemet är presenterad och en tydlig målgrupp är flyktingar som med tekniken ska få hjälp att styrka sin identitet och därmed kunna ta del av de FN-stadgade rättigheterna med tillgång till samhällets tjänster som sjukvård, utbildning, bank m.m. En digital identitet ska vara en mänsklig rättighet.

Spinoff från digital valuta

Blockkedjor utvecklades först som en slags liggare för alla s.k. bitcointransaktioner, den digitala valutan alltså. Dessa har efterhand hittat tillämpningar inom många andra områden för att hålla reda på dataflöden. Utvecklingsarbetet runt ID handlar om att sätta befintliga publika och kommersiella persondatabaser i kontakt med varandra så att även papperslösa kommer att ha en chans till identifiering. Projektet som heter ID2020 fokuserar på att säkerställa en teknik som verkligen möter upp till individers reella behov runt identifiering.

Apple och IKEA möblerar om

Mobilapp piffar upp

MacWorld skriver om att möblera sitt hem med hjälp av iPhone och då är en given partner

till Apple förstås IKEA. Med mobilen i handen och rätt app så har du över 500 IKEA-möbler att piffa upp hemmet med.

AR möblerar virtuellt

Augmented Reallity (AR) är grejen och sättet är då att sikta med mobilens kamera mot det ställe du vill möblera och klicka fram en möbel. På skärmen ser du rummet + möbel. Snabbt och enkelt. 

Katalogkomplement

En ny säljkanal för IKEAs möbler helt enkelt och ett komplement till websida och katalogen men i lite modernare tappning. Iphone 6S med IOS 11 är minimumkrav för att få det hela att funka. Eller Ipad Pro om man vill ha lite större yta att arbeta med.

Människan och maskinen

Datorerna vidgar sitt synfält

Techcrunch skriver om ett pånyttfött landskap inom datorbaserat seende med bäring på artificiell intelligens. I sin linda (1980-talet) var området inte speciellt starkt utan betraktades med en hel del skepsis. Idag är det superhett i och med AI-stormen som hela tiden tilltar i styrka.

Turingtesterna utmanar smartingarna

Alan Turing Institute i Storbrittanien sysslar med just AI och maskininlärning och även vad detta kommer betyda etiskt och socialt i interaktionen med oss människor. Var drivs utvecklingen och var sker genombrotten? Inom akademin? I startups? Hos teknologigiganterna? Ja första svaret är väl att det är smarta människor som behövs för att utveckla smarta system. Sen väljer smartingarna att jobba akademiskt eller industriellt antingen i större eller mindre sammanhang beroende på sin läggning. 

Ekosystem för intelligensutveckling

AIs betydelse för nationers produktivitet uppmärksammas av regeringar. Området är hett  och efterfrågan på personal är stor och antingen forskar man eller så jobbar man med innovation, entreprenörskap eller som anställd i en större organisation. Ett vanligt "case" i ekosystemet är att ett paper eller en publikation blir till innovation och patent. En litet startupgäng utvecklar en produkt eller tjänst och talangscouterna på Google och andra sniffar upp och köper loss kreativiteten. Med startupmiljardärer som följd.

Data behövs för inlärning

Både industrin som Google, Amazon och Facebook m.fl. och akademin som bl.a. Berkeley lanserar öppna utvecklarplattformar för AI för att kicka igång kreativiteten så fältet är fritt för de agila startupgängen. Tillgången på data (BIG) är nödvändig för att lösa problem och  datamängder finns det gott om idag. Både rådata och s.k. labelled-data är viktiga och en av utmaningarna är att förstå hur människans intelligensutveckling motsvaras av dessa. Datorerna tittar på bytes och bitströmmar och barnen leker med legobitar. 

Define the problem. Then solve it!

Det har forskats och utvecklats inom AI i drygt 30 år och frågan är om det finns någon bra definition på vad mänsklig intelligens egentligen är. Det verkar svårt och följdaktligen är det svårt att efterllikna den med maskinell intelligens. Hur löser man problemet om  man inte ens kan definiera vad problemet är?  

Amazon har snart allt i sin nätbutik

Hellre klicka än sticka till affären

Wired skriver om att Amazon tänker köpa Whole Foods Market för 13 miljarder dollar. Grundaren Jeff Bezos har en vision om att skapa en "worlds store" och han är på god väg. Bra eller dåligt för konsumenter, andra butiker, jobben m.m? Det kan man ju alltid diskutera men ett tecken i tiden är det definitivt. Prognoserna pekar generellt mot allt fler näthandlare och allt mindre shopping-mall besökare.

Butik med allt till alla

Redan för 17 år sedan sa Bezos att Amazon i framtiden skulle kunna sälja allt till alla vilket var hans huvudvision för nätbutiken Amazon som idag är värt 500 miljarder dollar! Visionen ifrågasattes då och företaget kämpade hårt med lönsamheten men har alltså vuxit så det knakar sen dess.

Fördelar och nackdelar

Skapar Amazon då butiksdöd och arbetslöshet? Det kan diskuteras. Visst läggs massor av butiker ner och personal förlorar jobben men samtidigt ger den ökade näthandeln samhällsfördelar. Hemleveranser  ger mindre körande med egen bil och den nyinköpta matleverantören Whole Foods Market har hälsoprofil och gynnar folkhälsan.

Fortfarande kul att shoppa som vanligt

Jaha vad kul då, att sitta hemma och klicka fram mat och allt annat. Då slipper man ju se folk. Hmmm... Jo Bezos är ju smart nog att förstå att alla inte bara vill göra så utan även socialshoppa lite grand. Så han öppnar faktiskt både fysiska boklådor och supermarkets som komplement trots att det är mot hans vision.

Digitala bönder

Lantbruket digitaliseras

I Ny Tekniks senaste nummer berättas om digitaliseringen av det svenska lantbruket.

Big data, sensorer, mobilnät m.m. ska hjälpa bönderna att få sina djur och marker att producera mer mat och information om väder, fukt, kvävehalt, jordarter, position och allt möjligt annat ska bl.a. kunna styra fröna till rätt plats i fåran vid rätt tidpunkt.

USA leder och Europa kommer

USA ligger i framkant och ISO-standardisering för Europa är på gång inom området som kallas Digital Farming och målet är att ge alla bönder tillgång till detta via portaltjänsten Farm Management Information Systems. 

Traktorerna redan uppkopplade

High-tech i lantbruket är etablerat sen länge men nu ska uppkopplade traktorer, sensorer, skärmar, nät, datacenter m.m. samordnas på europeisk nivå så att hållbar mat som räcker till oss alla ska kunna produceras. En konkret ansats för digital farming som redan är på plats är Lantmännens portaltjänst LM2.

En operatörs syn på IoT.

Mäta istället för surfa

Läser i Elektroniktidningen om Telenors syn på dagens och framtidens IoT-marknad och hur man ska tjäna pengar på korta mätskvättar istället för prat, surf och video.

IoT är det nya M2M

Telenor Connexion sysslar med uppkopplade prylar som förr hette M2M (Machine to Machine) och nu heter IoT (Internet of Things). Tillväxten är stor och de omsätter många 100-tals MSEK så miljardmarknaderna finns helt klart runt hörnet. Deras lösningar finns i massor av länder och roamingavtalen med andra operatörer är därför viktiga så att man får bra täckning internationellt. 

Helhet och tradition

Telenor fixar hårdvara, uppkoppling, molntjänster, drift och även referensdesign åt kunden om man vill komma igång snabbt. GPRS i 2G-näten dominerar fortfarande och man har inte sett några större incitament änsålänge för att lämna detta bakom sig. Detta är robusta system med bra täckning, speciellt i de lägre frekvensbanden. 

LTE, Lora eller Sigfox

NB-IoT (Narrowband) för LTE ger samma bandbredd som GPRS men är strömsnålare och billigare och har också bra täckning i 800MHz-bandet. Två smalbandiga alternativ är Lora och Sigfox där speciellt Lora är intressant för startups och studenter som vill komma igång snabbt och göra något konkret. NB-IoT har inte fått skjuts än men kommer utan tvekan bli stort i takt med digitalisering av alla möjliga branscher och utrullning av IoT-system lite varstans. Lora är lite grand som wifi med lång räckvid och låg bandbredd. 

5-dollarsmoduler i siktet

Prissättningen för NB-IoT-noder idag är svår att bedöma eftersom det är så skilda behov som sätter igång det hela. Affärsmodellerna kommer se olika ut från fall till fall. Men en gissning på 5 USD per modul är inte orimlig. 

Inlärning, intelligens och moln

Telenors molnerbjudande bygger på Amazons teknik och AI + maskininlärning är givna komponenter i helheten. SIM-korten blir kvar men ska kunna byta profil elektroniskt (görs redan i 3G) och 3GPP är viktig aktör i sammanhanget.

En operatörs vision alltså. Få se...

Lekstuga igen

Det är lätt att slinka in på Kjell & Co. Väl där är det billigt och lätt att köpa ett Arduino-kit. Som jag gjort flera gånger innan. Arduino må vara en gammal och slö experimentplattform men extremt snabb att få igång. Och med en enorm användarcommunity bakom sig. Det är det som gör den hållbar fortfarande. Lampan blinkar och nu ska jag bara hitta ett kul experiment att sväva ut i. Ska bli kul!

Varför tracka sin motionsrunda?

Ska motionsrundan dokumenteras? Ja det kan man fråga sig. Har gjort en skön powerwalk i Malmö idag, drygt 6 km. Jag har funderat på att komplettera kartan som fitnessappen Endomondo levererar med lite egentagna bilder under motionsrundan.

Problemet med mobilbilder är att man ska fiska upp kameran varje gång man vill ta en bild. Problemet med en actionkamera är att man ser suspekt ut och det är för klumpigt.

En liten separat minikamera med avtryckare (trådlös i handen) monterat på mitt headset (jag använder sånt där med bygel över huvet så det kan fästas på detta) hade jag velat ha. Bara titta snabbt på det man vill fota och så trycka av och springa vidare.

Hemma efter joggingrundan så sätter man ihop kartan och bilderna till en liten trevlig story i Imovie eller liknande. Filmklipp funkar ju också men det blir liksom lite för ambitiöst och påfrestande att titta på.

Artikelmall

Efter en del artikelskrivande de senaste åren på arbetsgivarens (LTH) webbsida för att synliggöra forskningen inom elektro- och informationsteknik har jag nu fått hyfsad uppfattning om anatomin och strukturen på en artikel. Här kommer den:

Rubrik

-Vinkel ska framgå

-Begriplighet

-Subjekt + predikat

-Presens funkar bäst

-Enkla ord

-Kortfattade formuleringar

Bild

Bildtext med fakta

Byline för text och bild

Datum

Källor

Ingress

-Följ upp vinkel

-Citat (pratminus) + mening om det viktigaste i nyheten.

-Svar på någon av frågorna när, var, hur, vem, vad, varför.

Brödtext + Mellanrubriker

-Bestäm fokus (vinkel)

-Plocka ut det viktigaste och rangordna.

-Skriv i viktighetsordning

-Ställ frågorna: När, var, hur, vem, vad, varför.

-Blanda pratminus med berättande text.

-Rappt och kortfattat

-Gå igenom och stryk

-Rensa bort person- och miljöbeskrivningar

Allmänt

-Upprepa inte samma ord i rubrik, ingress och brödtext