Pingpongspelarna förlorar anseende i Kiseldalen

Varför gillar dom mig inte?

I Wired kan man läsa om Silicon-Valley entreprenören som kände sig missförstådd. I en intervju  sökte han efter s.k. "positive press" till sitt nya projekt.  Men här handlade diskussionen om nånting mer. Han undrade om någon nånsin skulle skriva positiva stories om tech-startups framöver med tanke på bl.a. en hel del rapporterade sexuella trakasserier i branschen. Entreprenören var besviken. Hans lösning skulle ju bara göra världen bättre. (Och hans och hans investerares konton fetare.) Så snälla, gör mig tjänsten och förklara det i en artikel bad han. (Förutom det med kontona då....)

Olika vyer från in- och utsidan

Artikelförfattaren menar att många i Kiseldalens startupvärld tycker att politisk korrekthet skadar industrin. De tycker att visst åsiktsventilerande måste tillåtas om man ska få utlopp för sin kreativitet och utvecklingen ska kunna drivas framåt. Bara allting går snabbt och stora genombrott görs. Vilka skador detta ger i kölvattnet spelar mindre roll. Vyn utanför teknikbubblan verkar dock vara lite annorlunda. Det finns en trötthet i att många innovatörer bryter mot regler och att t.ex. AI, IoT, BigData m.m. okritiskt ofta betraktas som enbart saliggörande. Att 25-åringar blir snuskigt rika och att tillväxt rättfärdigar vilket beteende som helst är problematiskt menar skribenten. Sittande inne i Kiseldalens bubbla ser man det inte så. Själv vill jag tro att den svenska startupscenen dock är sundare men vet faktiskt inte. 

Hjältar som spelar pingpong

Tidigare var världen ivrig att höra positiva tekniknyheter med Twitter, Facebook och andra raketers inspirerade framfart i mörkret. Startupentreprenörerna blev riktiga hjältar istället för giriga Wall Streetare som bara sög ut och skapade finanskris. Facebook öppnade upp och skapade kontakt mellan människor och Twitter hjälpte till med Mellanösternrevolutioner.  De unga nyblivna miljardärerna förläts allt pga sin brinnande passion för att göra världen bättre. Moraliserande över innovationskultur och deras pingpongspelande aktörer lyste med sin frånvaro.

Glorian på sned

Ubers olagliga affärsmetoder, hajpade startups med vendingmachines, juice, bussar och annat med verklighetsfrånvända och överfinansierade nördar har ändrat omvärldens syn på techie-världen, skriver man vidare. Investerarnas skepsis har ökat och gjort dem rädda för skandaler och rädda om sitt rykte. Förr var det ofta finanshajar på Wall Street och nu händer det inte sällan att tech-grundare är tvivelaktiga aktörer och i enstaka fall rena skurkar. Om för många har för mycket pengar så föds lätt arrogans, elitism, dåligt omdöme och uppförande, svartsjuka med mera. Och investerarna skyr detta.

Anpassning till verkligheten

Skribenten menar också att privilegierna har börjat erodera och den kungliga behandlingen av grundarna som snabbt vänjer sig vid helikoptrar, parties och frotterande med varandra ses med alltmer misstänksamhet och ibland förakt. Enligt vissa av dem själva rättfärdigas det av deras hårda arbete och att de förändrar världen. Techiestartups har glorifierats länge men inte längre och det verkar som världens fascination av Silicon Valley har avtagit. Frågan är bara om de inser detta själva. Artikeln är intressant men känns ganska generaliserande och jag rekommenderar en dykning i kommentarsfälten. Många håller med om mycket, andra inte.

Människan och maskinen

Datorerna vidgar sitt synfält

Techcrunch skriver om ett pånyttfött landskap inom datorbaserat seende med bäring på artificiell intelligens. I sin linda (1980-talet) var området inte speciellt starkt utan betraktades med en hel del skepsis. Idag är det superhett i och med AI-stormen som hela tiden tilltar i styrka.

Turingtesterna utmanar smartingarna

Alan Turing Institute i Storbrittanien sysslar med just AI och maskininlärning och även vad detta kommer betyda etiskt och socialt i interaktionen med oss människor. Var drivs utvecklingen och var sker genombrotten? Inom akademin? I startups? Hos teknologigiganterna? Ja första svaret är väl att det är smarta människor som behövs för att utveckla smarta system. Sen väljer smartingarna att jobba akademiskt eller industriellt antingen i större eller mindre sammanhang beroende på sin läggning. 

Ekosystem för intelligensutveckling

AIs betydelse för nationers produktivitet uppmärksammas av regeringar. Området är hett  och efterfrågan på personal är stor och antingen forskar man eller så jobbar man med innovation, entreprenörskap eller som anställd i en större organisation. Ett vanligt "case" i ekosystemet är att ett paper eller en publikation blir till innovation och patent. En litet startupgäng utvecklar en produkt eller tjänst och talangscouterna på Google och andra sniffar upp och köper loss kreativiteten. Med startupmiljardärer som följd.

Data behövs för inlärning

Både industrin som Google, Amazon och Facebook m.fl. och akademin som bl.a. Berkeley lanserar öppna utvecklarplattformar för AI för att kicka igång kreativiteten så fältet är fritt för de agila startupgängen. Tillgången på data (BIG) är nödvändig för att lösa problem och  datamängder finns det gott om idag. Både rådata och s.k. labelled-data är viktiga och en av utmaningarna är att förstå hur människans intelligensutveckling motsvaras av dessa. Datorerna tittar på bytes och bitströmmar och barnen leker med legobitar. 

Define the problem. Then solve it!

Det har forskats och utvecklats inom AI i drygt 30 år och frågan är om det finns någon bra definition på vad mänsklig intelligens egentligen är. Det verkar svårt och följdaktligen är det svårt att efterllikna den med maskinell intelligens. Hur löser man problemet om  man inte ens kan definiera vad problemet är?